miuis

Vet inte vad jag gör, vem jag är eller vart jag vill för tillfället. Är det krisen som kommer nu med att finna sitt sanna kall i livet? Jag går på standby nu. Behöver  glädje, folk runt mig som bryr sig om mig, värme, kärlek och bara få vara. Varför kan jag aldrig njuta, vara nöjd med det jag har och bara leva? Det sitter i huvudet, så måste det bara vara. Men hur får man bort alla djävulsspöken som bara vill en illa?

Ni säger att jag duger, att jag är mer än bra, men den enda som inte har fattat det är jag.